Mår verkligen inte bra.. Hur ska jag göra? En del verkar tro att jag bara ska le och se glad ut.. Hur ska ja kunna vara glad? Är fortfarande i chock.. Är så jävla ledsen!!! Vill bara vara egoistisk och skita i allt känns det som just nu :( så kan jag lämna dom ifred! Det är bra mycket lättare för dom än vad det är för mig som hamnar emellan.. Dom hade ju inte planerat det.. Kommer stå här själv till slut ändå :( jag hamnar alltid längst ner på prioriteringslistan :'( Hur ska han kunna dela lika? Vill bara att han ska vara hos mig mest när de va de vi planerade! Hon har ju en som hjälper henne.. Varför kan han inte bara hälsa på någon gång i veckan o så? Ska han va hos henne halva tiden och mig halva tiden då eller? Mitt barn ska verkligen inte bära deras barns kläder som hon har köpt! Aldrig! Sen känner ja liksom att han har inte ens köpt en enda liten grej till vårt barn än.. Till och med en kollega har köpt en nalle för han är så glad för min skull att ja ska ha barn.. Mamma va med på senaste ul, hjälper mig att handla och bära sakerna.. Asså så egentligen så kan jag lika gärna vara helt själv och söka stöd hos någon annan för jag orkar faktiskt inte höra nåt om deras barn eller se de barnet just nu när det är så himla mycket som jag går igenom nu! Ska till psykologen på måndag och tisdag ska jag till en kurator på en annan mottagning! Hoppas dom kan hjälpa mig! Idag är det sista dagen på jobbet med och det tar med på mina krafter :(